Sågverket och därtill hörande smedja, se separat sida
FG: Byggdes 1890, samtidigt med Mora-Vänern Järnvägen. Ca 20 anställda på sågen. J H Halfvarsson från Äppelbo drev både såg och diversehandel från sekelskiftet till ?. Möjligtvis låg diversehandeln i litet hus mitt emot station? Lars Petter Westling (Eivor Liljekvists farbror) hade sågen som sysselsatte 16 man. I sågverkshusen bodde huggare och kolare. Nu tillhör husen Arne Stefansson, köptes 1982 av Uddeholm.
Nisse Olsson berättar Vakerns ångsåg såldes av Knuts och Ragnar till Åsabolaget i Åmål som drev sågverket mellan åren 1944 – 1946. Platschef var Folke Jansson som kom från Vansbro. Åsabolaget överlät sågverket sedan till Billerudsbolaget som lade ned sågen.
Från början så byggdes sågen på andra sidan sjön utefter den blivande järnvägen.
AS berättar: Sågverket
övertogs i slutet av 1920-talet av Knuts Lars Larsson och D J Olsén i Vansbro.
ångmaskinen som drev sågverket inrymdes i en tegelbyggnad. I övrigt bestod byggnaderna av trä. Sågen bestod av en ramsåg, kantverk, kapsåg, latssåg dekovillspår över en träbro till brädgård vid järnvägen. Material som ej gick att använda till käpp eller latsvirke gick + spån till eldning i ångpannan.
Före KnutsLars och Olséns tid 1914 – 1921 var även en tjärfabrik i gång där materialet var stubbar som bröts uppe i skogarna.
Arbetsstyrkan vid sågverket ca år 1930 bestod av timmersorterare Albin Jansson, påpetare var någon ungdom som slutat 6:e klass i skolan. Sågare LuxEdvard Johansson senare BonJohan från Furudal. Hjälpsågare Johan Sjöberg, kantare Algot Tillman (morfar till Björn Skift). Kantare efter Algot blev Ragnar Norling. Kapsågare Oskar Norman (var även hårfrisör – 25 öre för klippning). Urläggare och sorterare disponenten KnutsLars, latssågare FallAugust Johansson, mottagare och räknare av antalet ribbor i bunt Georg senare Börje Johansson. Stabbläggare varierade, jag kan minnas Oskar och Gunnar Norling, Georg och Harry Johansson.
Maskinist (ej ersättningsbar) Evald Lind.
Efter KnutsLars och D J Olsén drevs sågverket av KnutsLars och Ragnar Norling.
Sågverket såldes till Uddeholmsbolaget som i sin tur efter några år lade ner och rev hela rasket.
Mätare för sågade trävaror vid lastning på järnvägsvagnar var Johan Liljekvist.
I en tidningsartikel från slutet av 50-talet berättar gamle maskinisten Evald Lind, 82 år, följande. Här startades i slutet av 1800-talet ett sågverk som sysselsatte 20 talet arbetare när det gick som bäst. Sågen byggdes så tidigt att järnvägen inte hade hunnit fram. Man sågade i två år på förlag tills rälsen lagts ut och man kunde skicka virket söderut. Sågen låg invid järnvägsstationen men flyttades omkring 1920 till andra sidan sjön och då startades kolgård och en tjärfabrik med 5 ugnar. Materialet var stubbar som bröts uppe i skogarna. F d sågverksarbetaren August Johansson, 72 år berättar att de brukade såga om somrarna och kola på höstarna och köra i skogen på vintrarna. Ett tag var det 75 hästar som körde virke och kol. Under senare delen av 1940 lades sågen ner.
Gångbron mellan sågen och stationsområdet revs på 50-talet.
Marita Teurel skriver denna fråga i gästboken: Har hört att min farmors far Johan Jacob Naucler skulle ha byggt Vakerns Sågverk 1891? Kanske någon som läser detta vet mera.
