Henry Jugas har skickat mig lite bilder och berättar enligt nedan: Min morfar Jan Olov (Janne) Sjöholm (Gustavsson före 1904) lämnade en anteckningsbok efter sig som innehöll uppgifter om lastade vagnar i Gräddsjön 1910 och eftersom han var banvakt så höll han i arbetslag som lastade grusvagnar troligen i Sågen. Han har skrivit utförligt vilka som var med och hur många vagnar som lastades. Dessutom har han antecknat hur han skickat insamlad kåda till apotek (för tillverkning av kådsalva). Största posten 230 kg låter ofattbart, kunde det vara sånt som plockades från timret de lastade? Han lastade mycket timmer på nätterna på vagn, som extraknäck troligen. Jag minns från tiden i Brindsjön att han lastade i berget och lättade på bromsen och körde ner ensamma vagnar till Sågen station och fick dem att stanna på rätt ställe (motlut på slutet). Det kanske är av intresse att jag skickar några blad ur boken, det kanske ger en annan infallsvinkel än vanligt
Jag har hittat en hemsida till Skogshistoriska Sällskapet . Där kan du läsa en artikel från deras årsskrift 1996 där Lars Magnusson skrivit om Kådan som handelsvara under första världskriget.
