söndag 28 juli 2013

SÄRSKILDA HÄNDELSER BERÄTTADE AV ARNE STEFANSSON

Sågverket
övertogs i slutet av 1920-talet av Knuts Lars och Olsén i Vansbro.
ångmaskinen som drev sågverket inrymdes i en tegelbyggnad. I övrigt bestod byggnaderna av trä. Sågen bestod av en ramsåg, kantverk, kapsåg, latssåg dekovillspår över en träbro till brädgård vid järnvägen. Material som ej gick att använda till käpp eller latsvirke gick + spån till eldning i ångpannan.
Före KnutsLars och Olséns tid 1914 – 1921 var även en tjärfabrik i gång där materialet var stubbar som bröts uppe i skogarna.
Arbetsstyrkan vid sågverket ca år 1930 bestod av timmersorterare Albin Jansson, påpetare var någon ungdom som slutat 6:e klass i skolan. Sågare LuxEdvard Johansson senare BonJohan från Furudal. Hjälpsågare Johan Sjöberg, kantare Algot Tillman (morfar till Björn Skift). Kantare efter Algot blev Ragnar Norling. Kapsågare Oskar Norman (var även hårfrisör – 25 öre för klippning). Urläggare och sorterare disponenten KnutsLars, latssågare FallAugust Johansson, mottagare och räknare av antalet ribbor i bunt Georg senare Börje Johansson. Stabbläggare varierade, jag kan minnas Oskar och Gunnar Norling, Georg och Harry Johansson.
Maskinist (ej ersättningsbar) Evald Lind.
Efter KnutsLars och Olsén drevs sågverket av KnutsLars och Ragnar Norling.
Sågverket såldes sedan till Uddeholmsbolaget som i sin tur efter ngra år lade ner och rev hela rasket.
Mätare för sågade trävaror vid lastning på järnvägsvagnar var Johan Liljekvist.

Elljus
Kraftstationen byggdes vid Västra sjön ca 1939. Före denna tid användes fotogenlampor i Vakern och byarna däromkring. På järnvägsstationen hade man en upphissningsbar sk Luxlampa. På sågverket var en generator som levererade ström för belysning då sågverket var i gång.

Bilar
Första bilägaren från Vakern var Lars Norling som hade bilen stationerad i Kroktorp. (Norling lejde chaufför vid sina resor).
Den första bil i Vakern som trafikerade Vakern – Linna 2 km ägde Filip Jansson från Mellanvakern.
Landsvägen Eldforsen – Vakerskogen var klar 1946 innan dess fanns endast järnvägen och stigar. Förste bilägare Ragnar & Ida Norling.

Transporter med häst   
Under 1930-talet transporterades timmer, massaved, brännved och kol med ca 40 hästar på vintersäsong till Vakerns station.
Vissa tider på vintern lastades 20 – 30 vagnslaster med virke och kol.
Bäruppköpare i Vakern under höstmånaderna var Ida Norling, Albin Jansson, Lars Norling och Axel Berglund i Sågen.

Affärer i Vakern 1930
KrokAnna (Lars Norling)
Karl-Johan Dahlén
Ida Norling.
Bröd från Berglunds bageri i Brindsjön, bars vissa tider ut av Gunnar Nordkvist.

 

Henry Jugas har skickat mig lite bilder och berättar enligt nedan: Min morfar Jan Olov (Janne) Sjöholm (Gustavsson före 1904) lämnade en anteckningsbok efter sig som innehöll uppgifter om lastade vagnar i Gräddsjön 1910 och eftersom han var banvakt så höll han i arbetslag som lastade grusvagnar troligen i Sågen. Han har skrivit utförligt vilka som var med och hur många vagnar som lastades, dessutom har han antecknat hur han skickat insamlad kåda till apotek (för tillverkning av kådsalva) största posten 230 kg låter ofattbart, kunde det vara sånt som plockades från timret  de lastade? Han lastade mycket timmer på nätterna på vagn, som extraknäck troligen. Jag minns från tiden i Brindsjön att han lastade i berget och lättade på bromsen och körde ner ensamma vagnar till Sågen station och fick dem att stanna på rätt ställe (motlut på slutet). Det kanske är av intresse att jag skickar några blad ur boken, det kanske ger en annan infallsvinkel än vanligt
	Hur lyckas man med att plocka så mycket kåda och hur bar man sig åt? Någon som kan berätta om detta
	Kvitton på avsänt gods från Sågen station 1899 som expediterades av Lingonsvensson