| ANDERSFORS
Det finns en smedja som är K-märkt ca 100 m
nedanför dammen.
Nisse Olsson berättar att det även har funnits
en skola i Andersfors, grunden är kvar. Skolan revs och
flyttades till Nordanåker, Dala-Järna där den blev ålderdomshem.
MVJ hållpats öppnad 15/5 1939, nedlagd 1/9 1969 |
 |
Ett foto från
100-årsjubileet i Andersfors sommaren 1952 |
|
ANDERSFORS
(Arrendebostad) |
|
|
AS: Karl & Hilda Larsson
Axel, Anton, Agda, Ada, Elina, Birger.
Agda och Anton byggde hus och flyttade till Vakern. |
|
|
SCB 1920 |
|
|
|
|
|
Karl Henning Nyström |
Banvakt |
78 |
Rämen |
gift 05 |
|
h Elsa Maria Nyström f Olsson |
|
84 |
Nås |
|
|
d Lilly Sylvia |
|
06 |
Järna |
|
|
d Astrid Davida |
|
07 |
Järna |
|
|
s Henning Jean Eugenius |
|
08 |
Järna |
|
|
d Chagny Dorea |
|
10 |
Järna |
|
|
s Pontus Charles Villiam |
|
15 |
Järna |
|
|
d Elvie Gurli Hildegard |
|
17 |
Järna |
|
|
s Torkel Saito Guido |
|
19 |
Järna |
|
|
|
|
|
|
|
|
Leo Norrström |
Skogsarbetare |
45 |
Gåsborn |
|
|
Sara
Greta Larsdotter |
Hushållerska |
45 |
Säfsen |
|
|
|
Banvaktsstugan ANDERSFORS |
AS: Gustav & Agnes Röös
Tage
Sven-Erik Allerhed betrar med
följande:
Angående Banvaktsstugan så bodde Erik och Svea Andersson där,
han var banvakt. Jag tror att båda var bördiga från Yttermalung.
Han kom nog efter Röös när dom flyttade till Tretjärn |
|
 |
Min farfar Ragnar som flottare i Andersfors 1952 |
|
|
|
|
Andersfors Bruk - Snöå Bruk |
|
Tysksmidet
1830 ansökte Bergslaget om att anlägga
Andersfors järnbruk. Detta låg vid Vakeråns utlopp från
Östra Vakern.
Redan 1808 hade brukspatronen Anders Rosenberg på Kloster köpt
en fotkvarn - skvalta av skogsägarna i Vakern och Mellanvakern.
1811 sålde Rosenberg denna fors till Stora Kopparberg. Troligen
fick platsen sitt namn efter säljarna till skvaltan bröderna Jan
och Anders Andersson
1829 gjorde Hülphers bergmästarundersökning.
1830 beviljades Bergslaget privilegium för tillverkning av 1350
skpd stångjärnssmide vid två hamrar och tre härdar från och med
1832.
I början så roddes des färdiga produkterna till Vakerns södra
ände och kördes med häst därifrån till Filipstad. Vid denna
transport så var det naturligt att erforderligt gods till
brukets och de anställdas behov togs som returfrakt.
1840-46 Bergslaget planerade utvidga i Andersfors och fick
tillstånd att uppföra ännu en härd och en hammare för 600 skpd
sångjärnssmide 1844.
1846 blev det uppskov och 1848 fick man befrielse från att
bygga.Lancachiresmidet
1844 beslöt Bergslaget att utprova Lancashiremetoden. De
ville dock inte riskera den goda kvalitén smedjan i Korsån hade
så de beslutade att Andersfors skulle prova detta och metoden
infördes 1845. Provet föll väl ut och infördes på de andra
bruken 1847.
1845-50 Den framtida inriktningen för Bergslaget kändes osäker
och intresset för Andersfors och Eriksfors började avta
1854-56 I Andersfors tillverkades smältjärn för Lindesnäs
räkning.
1855 En lancashirehärd med en hammare var i drift och en
tyskhärd med en hammare för tillfälligt behov.
1856 Smideshärden lämnades obegagnad och smidet överflyttades
till Snöån. Enligt Forslund flyttade det stora sädesmagasinet
till Snöån eftersom de inte längre behövdes.
1860 Beviljades nedläggning av smidet i Andersfors av
Kommerskollegiet.
Förvaltarbostaden finns kvar liksom några
ekonomibyggnader. Den nedre dammen är raserad. Av smedjan och
några hus finns grundstenar kvar.
Källa: Järnbruk inom Järna och Nås socknar
under 1800-talet av Lennart von Bergen, 2002 ( sid 38-40 + 60) |
